Monthly Archives: November 2017

Terremoto

Wow, vilka dagar! Helt lediga med all tid i världen att få upptäcka San Pedro och allt som finns här.

Igår hade vi en ta-det-så-lugnt-som-det-bara-går-dag. Våra huvudaktiviteter var att sitta på caféer och dricka kaffe/öl, leka med Blanca, läsa böcker eller plugga spanska. Emellan det hann vi med att få uppleva vår första terremoto här i Guatemala. Terremoto är alltså det spanska ordet för jordbävning och med tanke på den icke-existerande reaktionen hos folket här så verkar det vara vardagsmat för dom.

För oss svenskar är det ju lite annorlunda, Sigrid har varit med om en tidigare i Nya Zeeland men för Erik var det första gången. Det är en svindlande känsla som kryper upp i magen när marken och väggarna helt plötsligt börjar skaka, läskigt men också spännande på något sätt!

Idag har vi varit väldigt mycket mer produktiva! Dealen som vi har genom skolan vi ska studera vid är att vi får bo hos en familj där vi får mat serverad tre gånger om dagen måndag-lördag, söndagar är alltså allas day off.

Detta betydde alltså att vi fick klara oss på egen hand idag. Vi pratade ihop oss med Kai (som vi åkte taxi med hit) och bestämde oss för att mötas upp på frukost på Shanti Shanti, ett café på huvudgatan här i San Pedro.

Där åt vi el desayuno especiale – två stekta ägg med grönsaker och avokado, toast med marmelad, fruktsallad, apelsinjuice och kaffe för 45 quetzales var. Det är alltså typ 40 svenska kronor, helt bisarrt billigt och så himla gott!

Efter frukosten rörde vi oss vidare mot en bar där man kunde sitta och sola på en terrass, jag och Erik delade på en liter guatemalesisk öl (för 25kr!) och lyckades fixa vår första solbränna då vi glömde solkrämen hemma..! När vi druckit upp och svettats klart bestämde vi oss för att möta upp Kais kompis Valentin som tog oss ut från staden, genom skogen bort till ett avlägset ställe vid vattnet där vi kunde bada i sjön!

Avsvalkade från badet vinkade vi sedan Kai och Valentin hejdå och traskade sedan hemåt. På agendan stod en utflykt upp till odlingar och plantage tillsammans med hela vår värdfamilj. Det berättar vi mer om nästa gång, för nu ska vi ut och äta middag. ¡Hasta luego!

Vår första dag i San Pedro

Det är något väldigt lyxigt med att få vara ute och resa såhär länge, då man kan göra precis lite vad som helst utan att stressa eller få dåligt samvete, eftersom att man vet att det finns så mycket mer tid till att göra saker, det är ingen brådska.

Igår sov vi som sagt ut länge, fick nutellapankakor till frukost och gick sedan ut för att upptäcka San Pedro och vår skola. Otroligt mysigt liten stad, med härlig atmosfär och massa roliga saker att göra.

Och vår skola – alltså wow! Vi blev helt förbluffade av hur vackert och lugnt det var där. När vi börjar på måndag ska vi ta en massa bilder så att ni ska få er en bättre bild, det gör inte stället rättvisa genom att bara beskriva med ord.

Hemma i huset igen åt vi lunch med tjejerna i familjen eftersom att Mefi var tvungen att åka in till Guatemala City och jobba. Till lunch serverades det caldo de pollo och tamalitos. Caldo de pollo är en kycklingsoppa med ris i som är både Chusitas och Blancas favoriträtt (en specialité från San Pedro), det var väldigt gott!

Efter lunch skulle vi ta en siesta. Vi somnade strax efter tre och vaknade.. tre och en halv timme senare. Hehe. Det här med att vara jetlag alltså. Vi fick gå upp och ta en dusch och sedan var det dags för middag. Pasta med tomatsås och zucchini, också jättegott! Conchita är verkligen väldigt duktig på att laga mat.

När vi ätit upp middagen gick vi alla fem upp till en liten basketarena, som tydligen är väldigt nybyggd.

Under november och december har dom basketturneringar här (både tjejer, killar, damer och herrar) och igår var dag 2 av turneringen. Både Chusita och Blanca spelar basket och av antalet människor på plats att döma så verkar det vara en väldigt populär sport överlag här i San Pedro.

Stämningen där var total, musiken dundrade ur högtalarna och familjer satt tätt intill varandra och skrattade och pratade. Barnen köpte någon typ av slush och halva apelsiner med mald majs(?) på, vi fick smaka av Blanca och det var absolut godare än det låter.

Det var en väldigt rolig och häftig upplevelse att ta del av trots att vi till och från satte hjärtat i halsgropen då precis alla barn stormade planen så fort det var paus eller timeout. Det var ett fullkomligt kaos på planen med barn och bollar som flög huller om buller, ett stressigt moment för våra fritidshjärtan och ett under att ingen gjorde sig illa!

Erik och Blanca på väg hem från basketen. Hon är verkligen det gosigaste lilla knippet av energi man tänka sig.

Framme!

Efter 40 timmars resande (varav 5 timmar i en bil utan AC där en konstant pendlade mellan att behöva kräkas eller tro att en skulle dö) kom vi tillslut fram till San Pedro La Laguna!

Vi, tillsammans med vår resekompanjon Kai (som under bilturen hängde sig ut genom ett av bilfönstren och kräktes flera gånger pga åksjuka), blev avsläppta vid ett litet officina där vi skulle vänta på våra värdfamiljer.

Efter fem minuter kom en man vid namn Mefi och hans femåriga dotter Blanquita och hämtade upp oss. De visade oss till deras hus, och sedan upp på övervåningen där vi har vårt rum. Vi har egen toalett, dusch och ingång och rummet är jättestort så det känns väldigt bra.

Vi fick där ta oss en efterlängtad dusch och sen traska ner till vardagsrummet där det väntade middag. Svarta bönor, någon typ av omelett, tortillas med cream cheese och hemmagjord chili på lök och jalapeños. Tydligen en ganska vanlig maträtt här i Guatemala.

Efter middagen gick vi upp på vårt rum, packade upp lite och bara tog det lugnt. Innan klockan slog åtta sov vi som stockar och vaknade sedan inte förrän 12 timmar senare.

Idag har vi ätit frukost med hela familjen, mamma Conchita och 12åriga dottern Chusita. Jättemysiga människor som verkligen tvingar oss till spanskan redan från dag 1. Resten av dagen är planerad till att bara mysa omkring här och upptäcka, ska bli spännande att lära känna staden som vi ska bo i den kommande månaden. Vi hörs!

I Toronto

Hej och hå. Klockan är 03.00 svensk tid (22.00 här) och vi sitter på Subway på Torontos flygplats och äter mackor, dricker lemonade och spelar vändtia.

Halva flygningen är genomförd och nu snart också halva väntetiden här (som är vår längsta mellanlandning på sju timmar). Man glömmer hur slitigt det är med tidsskillnad och långa flygningar. Efter några byten och länder har man helt tappat tidsuppfattningen.

Hittills har allt fungerat bra, flygen har varit i tid och allt bagage är med! Vi har flugit med Icelandair de första två turerna och nu när vi checkar in här i Toronto (om ca en timme) byter vi flygbolag till AeroMexico. Icelandair var trevligt och flygen var väldigt fräscha, hoppas att det är liknande även med AeroMexico då iallafall nästa flygning är hyfsat lång.

Sista mellanlandningen blir i Mexico City (04.00-08.00 lokal tid) och sen är vi framme i Guatemala runt 10.30 imorgon bitti. Då är klockan 17.30 i Sverige.

Framme i Guatemala ska vi bli upphämtade av en chaufför från vår skola vi ska studera vid i San Pedro. Vi kommer käka lunch i Guatemala City, möta upp en annan student och sedan åka mot San Pedro. Den bilresan tar ca 4 timmar.

Så alltså, om ungefär 20 timmar får vi äntligen komma fram till vår värdfamilj och en säng. Må tiden gå fort för fasen som vi längtar nu!

Nu far vi!

Märkligt hur fort tiden går och hur tanken på den här resan fortfarande känns främmande. Vi har ändå pratat om den här resan i över ett år så det känns ju som att man borde vara lite mer mentalt förberedd, men icke!

Helt plötsligt sitter vi här på Arlanda med en varsin kaffe i handen. Alla nära och kära avvinkade, ryggsäckarna incheckade och om en timme sitter vi på flygplanet mot första destination Reykjavik. Resfebern är total – nu är det dags för äventyr!