Daily Archives: 18 May, 2018

Here comes the rain

Ja ni. Tre dagar till hemresa. Känns helt overkligt! Dessa dagar flyger bokstavligt talat fram. Vår kompis David är här och hälsar på samtidigt som vi har massvis med jobbet, behöver göra oss av med vår moped, packa ihop inför hemresan och hjälpa till i mina föräldrars husköp. Nästan så att tiden inte riktigt räcker till, men vi gör så gott vi kan för att också hinna njuta av vår sista tid här.

Förra veckan jobbade vi som vanligt, hann med några gympass, solnedgångar, hängde med Tessa och hennes vän Jefrei upp på en utsiktsplats och njöt av utsikten över hela viken därifrån. Vi hann även fira cinco de mayo med Tessa och hennes kollegor från Educarte, det blev mycket frozen margarita, pilsen, volleyboll och en riktigt rolig dagsfest!

På fredagen anordnade vi Fun Friday för eleverna och hade sedan sport i vanlig ordning. Mitt under den pågående fotbollsmatchen så stannar en colevtivo och ut från den hoppar en smal och långhårig David Ulander med en stor ryggsäck på ryggen och ett stort leende i ansiktet.

Vår första kväll tillsammans spenderade vi med att titta på solnedgången, laga middag tillsammans och sedan gå tillbaka ner till stranden när det blivit mörkt för att bada i mareld och gud så mycket mareld det var! Vi badade i timmar och var inte hemma förrän runt midnatt då vi somnade gott i våra sängar.

Dagen efter vaknade vi tidigt och till vår stora förfäran till den första molniga dagen sedan vi flyttat hit. Av alla dagar så fick det verkligen inte vara molnigt just denna dag då vi vid 12 skulle iväg för att dyka. Vår vän Monica som jobbar för Abriendo Mentes men i Brasilito, är tillsammans med en kille som heter Nico som jobbar som dykinstruktör. Tillsammans anordnade dom en dykdag för Abriendo Mentes med dykning och snorkling till reducerat pris.

Nico hämtade oss runt 12 och tillsammans åkte vi till Flamingo där vi skulle ta båten ifrån. När vi hämtat vår utrustning såg vi till vår stora förtjusning att molnen lättade och det sprack upp. Det blev en eftermiddag full med skratt och glada miner, vi gjorde två dyk och fick se både hajar, bläckfiskar, ålar, rockor och massvis med andra fiskar. Och på hemvägen lekte delfiner i vågorna av vår båt. Det var en väldigt glad men mör grupp som tog sig i land där framåt 16-tiden.

Väl hemma åt vi lite sen lunch och tog oss sedan en varsin powernap. På kvällen vankades sedan grillning hemma hos Monica och Nico, följt av en utekväll i Tamarindo för att fira in Davids 26årsdag vid 12-slaget. Vi dansade och sjöng och skrattade och tog en taxi så att vi var hemma till strax innan 04, då alla stupade i säng efter en lång och riktigt rolig dag, kväll och natt.

I söndags sov vi ut och vaknade någonstans vid 11-tiden. Vi gick upp och åt frukost, kollade lite på Netflix och gjorde oss sedan redo för en eftermiddag med volleyboll på Penca. Vädret bjöd denna dag på både åska i fjärran och ett lätt regn över oss, vilket var glatt mottaget av alla spelande. Det drog dock förbi, lika snabbt som det kommit, regnsäsongen som försiktigt kom och knackade på dörren.

På måndagen gick Erik, David och jag till Playa Prieta och hängde där under dagen, badade i helt sinnessjuka vågor och bara njöt av solen. Det har kommit ett swell som tydligen kommer bortifrån Australien/Nya Zeeland och som gör vågorna dubbelt så stora överallt. Både Erik och David var nära på att dras med i en undervattenström så det var med stor respekt för havet vi lämnade stranden för att gå tillbaka till huset och göra oss i ordning för eftermiddagens lektioner. Vi hade vår sista idrottslektion med de små barnen och lekte bara lekar som dom önskade, kommer vara jättesvårt att säga hejdå till dom på söndag som blir vår sista dag i Potrero.

Efter jobbet på måndagen blev vi upphämtade av Linda som skjutsade oss hem till ett par vi brukar spela volleyboll med. Där väntades pokernight, som vi inte varit med på tidigare. Det blev snacks och öl och poker, och det var så himla trevligt. Tyvärr vann ingen av oss från Svea rike, men vi hade kul ändå!

På tisdagen spelade vi volleyboll med ett stort gäng av pokerspelarna mellan 10 och 13, gick sen hem och åt lunch varpå jag kilade till jobbet. Erik fick vara ledig och hänga med David hela dagen. De valde den mest självklara aktiviteten för dom båda och gick till Playa Prieta och badade i vågorna.

Kvällen spenderade vi först med solnedgång på Penca, gemensam middag och sen spel hemma i Casa verde med Marcela, Tessa och vår vän Maggie från Brasilito.

På onsdagen gick promenerade jag till Bahia del Sol för ett yoga pass, tog sedan en promenad runt Potrero för att fotografera för mina föräldrars uthyrning av deras nyköpta hus och var hemma igen runt 11. Erik och David gick då ner till stranden medan jag åt en snabb lunch och blev sedan upphämtad av vår vän Clint som ska ta över vår moped. Tillsammans åkte jag och han till en advokat i Brasilito för att skriva över mopeden på honom. 30 minuter senare var det klart och vi av med scootern. Check på en av sakerna på att-göra-listan och i och med det kom första smällen; vi åker faktiskt hem nästa vecka. På riktigt.

Vid 14 väntade lektion i Brasilito, våra sista där med dom. Vi lekte lekar och kramade alla hejdå. Efter lektionen hade våra stora elever från Brasilito fotbollsmatch mot La Paz (skolan som mina syskon gick på när mina föräldrar bodde här) så vi bestämde oss för att gå dit och titta, vilket blev en succé bland eleverna som tyckte att det var jätteroligt att vi var där. Efter halva matchen öppnade sig himlen och vi blev genomblöta av allt vatten som hällde ner. Vi lyckades ta oss tillbaka till Potrero och sprang hem för att snabbt byta om innan vi skulle ta oss vidare på nästa aktivitet. På schemat stod öppet hus för våra elever och deras föräldrar, eleverna skulle visa upp vad dom gjort denna termin samt ha lite olika uppträdanden. Alla var uppklädda och fina och så himla duktiga!

Mitt i allt blev Erik och jag uppropade av Karen med mikrofonen, vi blev avtackade av organisationen, barnen och föräldrarna och fick en varsin tavla som eleverna målat i måndags. Efter det var det massa föräldrar som bad om att få ta foton tillsammans med deras barn. Där kom alltså smäll nummer två och denna gång kunde vi knappt hålla tårarna tillbaka. Vi åker hem på måndag. Hur ska vi klara av att säga hejdå till alla de här fantastiska barnen som letat sig in i våra hjärtan?

Igår började vi dagen med att åka till Tamarindo med Linda och Andrea, där väntades lite strosande i staden innan vi begav oss ut i havet. Jag och Linda tog en varsin surflektion och Erik och David hyrde surfingbrädor och begav sig sedan ut i vattnet på egen hand. Jag och Linda lärde oss massvis. Jag som enbart surfat en gång förr och knappt kommit upp längre än till knästående var hur nöjd som helst efter att ha fångat ett flertal vågor och stått upp, med lite mer kunskap om vilket teknik jag ska använda för att ta mig upp. Supernöjd.

David och Erik hade också fångat flera vågor, men som jag skrev tidigare så har ett swell(=svall?) dragit in och alltså gör vågorna gigantiska. Så efter några riktigt bra vågor som Erik surfat igenom skulle han ta sig an ännu en stor men lyckades hamna mitt där vågen slog ner och blev fullkomligt knockad. Efter det fick han ont i huvudet och blev tvungen att avbryta. När klockan blev runt 12 åkte vi hem till Potrero igen och gjorde oss i ordning för avslutningsintervju med vår site director Karen följt av jobb med årskurs tre. Kvällen spenderade vi hemma med lilla familjen i Casa verde medan regnet öste ner utanför. Luften var kylig av allt regn och vi blev till och med tvungna att sätta på oss långärmade tröjor en bit in på kvällen. Mysigt! Regnperioden som så försiktigt började i söndags är verkligen här nu.

Idag åkte jag tidigt med Andrea till Brasilito för att hämta ut ett paket med dokument inför den sista delen av mina föräldrars husköp här. Men det hade inte kommit. Så nu sitter jag på ett café i Flamingo och väntar på vidare instruktioner. Om jag inte fått dokumenten inom en timme kommer jag inte kunna gå till banken innan jag måste tillbaka till Potrero för ytterligare ett avslutningsmöte, idag med vår head director och sedan våra sista avslutande lektioner med eleverna. Usch, vad sorgligt.

Helgen består av en sväng till Tamarindo imorgon och sedan så mycket tid som möjligt med Tessa och Marcela. På söndag är det vår sista volleybolleftermiddag och sedan Noche Cultural med Abriendo Mentes på kvällen då vi också ska få möjlighet att på riktigt krama om alla och säga hejdå. Och på måndag skjutsar Linda oss till Liberia tidigt på morgonen och sen åker vi hem. Herregud. Tre dagar kvar.