Hejdåmiddag och reseplaner

Usch vad många farväl. Idag var det pappas tur. Jag och Ragna åt middag med honom på stationen och vinkade sedan av honom när han och alla hans väskor hoppade på tåget och lämnade Uppsala. När han med huvudet utstickande genom tågfönstret vinkade tills vi inte såg honom längre rullade tårarna ner för mina kinder. Ibland blir händelser så påtagliga att känslorna bara svämmar över.

Nu är jag hemma igen. Dödstrött. Har precis packat ner nästan allting för resan och gått igenom planerna med Maria. Jag kan inte förstå att hon kommer hit på onsdag och att Megan är här dagen efter. Alltså wow, jag kunde aldrig tänka mig att jag skulle få träffa dom så snart. Maria och Megan är alltså två av mina närmaste vänner från nere i Australien. Och nu ska jag ut och resa med bara dom två, en månads tågluff. Det kommer att bli hur roligt som helst!