Nytt år, nytt land. Nu befinner vi oss i Colombia, i staden Cartagena. Vi tog oss hit med segelbåt från Puerto Lindo i Panama.

Den 27e november blev vi upphämtade från vårt hostel i Panama City (som vi lämnade med både glädje och sorg – glada att lämna vårt hostel men ledsna för att lämna staden).

Shuttleresan till Puerto Lindo tog oss ungefär tre timmar, varpå vi mötte upp resten av de personer som vi skulle segla med. Där var Enzo från Italien, Esea och Elsa från Holland, Tim och Claudia från Storbritannien (Claudia ursprungligen från Italien med en fantastiskt italiensk-engelsk brytning). Utöver dom var det även Zuzanna från Polen som skulle jobba med matlagningen på båten och så kaptenen Eduardo från Argentina.

Vi åt lunch i marinan och fick sedan åka ut till båten. Ungefär runt tre på eftermiddagen begav vi oss ut på havet och mot första ön i San Blas. Den seglingen väntades ta ca 12 timmar. Och vilken segling det var! Vågorna var gigantiska och bara några timmar in på resan hade Lisa kräkts första gången.

Vid 22-tiden försökte vi gå och lägga oss nere i kabinen men vaknade strax därpå av att illamåendet slog till och vi förflyttade oss upp och ut i friska luften och sov sedan halvsittandes där istället. Strax innan 03 la vi till och kunde då äntligen gå ner i vårt rum för att få några timmars sömn.

När vi vaknade upp var det helt fruktansvärt varmt i kabinen, solen låg på och eftersom att det varken fanns fläktar eller A-C i båten slängde vi oss upp och ut och ner i havet. Och wow vilket vatten och vilken utsikt vi möttes av då!

Vi var då alltså framme vid första ön som hette Chichime och där vi skulle komma att spendera hela vår första dag. Jag vet inte hur man ska förklara det här stället med ord för det var det vackraste vi någonsin sett. En riktig paradisö, nästintill obebodd med palmer överallt, vit strand, turkost vatten och bara helt magisk!

Erik, som vaknade upp denna morgon, med presenter och – inte så vacker men ändå – födelsedagssång, fick förmodligen den bästa möjliga start på sin 25årsdag då vi direkt efter frukost hoppade ner i vattnet och snorklade vid ett rev där det var otroligt fin snorkling! Till detta ska också tilläggas att Erik har haft otroliga cravings efter snorkling sen dess att vi först anlände till Bocas del Toro i Panama, så det var mer än efterlängtat från hans sida.

Vi spenderade sedan dagen på den ön, solade, badade, snorklade, drack öl och fortsatte förbluffas över hur fantastiskt vackert allt var. På kvällen for vi över till grannön Chichime pequeño och grillade fisk som vi tidigare köpt av några killar på en båt.

Dagen efter seglade vi vidare mot nästa destination Holland Key. Seglingen dit var lugn, så pass att man kunde ligga och sola längst fram på däck. Väldigt behagligt! Framme vid Holland Key var det dags för ännu lite mer snorkling. Vi hoppade i från båten och fick börja med att simma slalom mellan massvis av maneter (kändes som att vi var i Hitta Nemo!) och kom till slut fram till ett fantastiskt rev med massvis med vackra koraller och fiskar i fina färger, bläckfisk, lejonfiskar och även en jättestor stingrocka som simmade runt oss. Bland den häftigaste snorklingen vi gjort!

Även denna kväll grillade vi efter att vi njutit av solnedgången på en helt galet vacker, kritvit strand. Denna kväll blev det hummer som vi köpt tidigare under dagen och så skålade vi för vår sista kväll i San Blas. Nästa dag var det nämligen dags att bege oss vidare mot Colombia och ut på öppet hav.

Dag fyra vaknade vi tidigt, åt frukost och begav oss ganska snart iväg. Framför oss hade vi två dagar av segling på öppet hav. Vi slog vad om hur lång tid det skulle ta, Enzo gissade på 29 timmar och Elsa på 35. Vi andra var där emellan. Det visade sig att ingen hade rätt, allt som allt tog det oss 37,5 timmar. Tiden varvades med att sola, knapra triljontals med åksjukepiller, sova, äta, dricka öl, prata och kolla ut över havet och vågorna som aldrig tycktes ta slut. En häftig sak var att vi såg en haj som simmade i vågorna precis vid båten, ingen av oss har sett en på det sättet med fenorna precis vid ytan så det var riktigt coolt!

Sista natten blev det nästintill storm ute på havet med skyhöga vågor och spöregn, det var väldigt gungigt och lutande och nästan obehagligt, men som tur var gick allt väl och sista dagens segling gick bra med strålande sol och lugnare vatten.

Vi anlände till Cartagena 23.30 på nyårskvällen, blöta av salt och svett, trötta av alla piller och överlyckliga över att vara framme! Från båten i hamnen tittade vi sedan på de vackraste av fyrverkerier vid tolvslaget överallt i Cartagena, vi hade en perfekt plats att se dom ifrån och fick önska varandra gott nytt år i samband med att vi alla skulle skiljas åt. Vi tog oss sedan tillslut i land och begav oss till vårt hotell.

Eftersom att alla hostel var fullbokade när vi letade boende här så bestämde vi oss för att ta in på hotell dom här dagarna i Cartagena. Och vilken jäkla lycka det var att checka in på ett hotell med riktiga sängar, ett eget badrum och egen dusch och A-C!

Vi tog oss varsin lång dusch och sedan varsitt åksjukepiller (vi blev alla mer illamående av att gå av båten, för hela världen gungade som om man vore tokfull) och när klockan var runt 03 kröp vi ner i våra sängar och sov sedan den djupaste sömn ni kan tänka er. Fruktansvärt efterlängtat efter tre nätter i Panama City på ett hostel lika lyhört som om man sov inne på självs festen som hölls nere i köket varje kväll och därpå fyra nätter på en båt med gigantiska vågor som guppade runt än och svinhög temperatur inne i rummet. Aldrig någonsin har det varit skönare att sova!