Hallå på er!

Idag är det fredag och ännu en vecka har flugit förbi. Nu när man kommit in så ordentligt i vardagen börjar tiden gå sådär fort igen. Och desperat försöker man hitta pausknappen och sakta ner den lite. Men det går inte. Redan nu ligger hemresan och gungar som ett ångestmoln i bakhuvudet. Tänk om vi kunde stanna här för alltid.

Vi försöker dagligen påminna oss om att stanna upp och njuta. Det bästa sättet att varva ner och ta in allt är att gå till Playa Penca direkt efter jobbet och bara andas igenom hela solnedgången. Det är nog den finaste stunden som finns.

Den här veckan har det blivit några solnedgångar. För att ta sig till Playa Penca måste man gå förbi the Green House, volontärhuset, där Tessa och Marcella bor. Och precis som när man var liten(!) så går vi bara förbi där och knackar på för att se om dom vill följa med till solnedgången. Det vill dom alltid. Tänk att en sån liten sak kan ta fram så många fina nostalgiska minnen. Fantastiskt.

Förutom att titta på solnedgångar har vi hunnit med en massa annat. I helgen som var jobbade vi både fredag kväll och lördag dag. Här i Potrero anordnades något som heter the Blues festival där en stor del av vinsten går till Abriendo Mentes, så självklart var vi volontärer på plats för att jobba där. I fredags var det på Maries restaurant i Flamingo som vi serverade mat, stod i baren, plockade disk och lyssnade på bandens rep inför själva festivaldagen.

I lördags jobbade vi två, Tessa, Marcella, Rachael och Monica dagspasset på själva festivalen. Den anordnades på the sailing center, som ligger på Playa Potrero. Här stod vi i matbåset, jobbade bak i “greenroom”, vaktade ingångarna, sålde biljetter och raffle-tickets. Det var långa och varma sex timmar med många väldigt berusade amerikaner. Vid fyra fick vi gå av vårt pass och fick då tillslut faktiskt njuta av själva festivalen. Det blev en väldigt rolig kväll!

På söndagen tog vi det lugnt på förmiddagen och mötte sedan upp Tessa och hennes vänner som var och hälsade på från Liberia (en stad ca en timme härifrån). Vi gick till Playa Penca och hängde där. Vid fyratiden kom Andrea och Linda, som också jobbar på Abriendo Mentes med oss, och satte upp sitt volleybollnät. Vi spelade volleyboll, drack öl och kollade på solnedgången. Man har absolut haft sämre söndagar.

I måndags hade vi måndagsmöte vid nio och förberedde sedan inför eftermiddagens lektioner. Efter lunch drog vi igång. Vi jobbade tillsammans med Andrea och Ericka och fick träffa alla våra olika grupper med elever. Jätteroligt!

Efter fyra timmar lektioner i sträck var klockan 17.30 och vi var helt slut i huvudet. För att få liv i det igen satte vi oss på moppen till gymmet och tränade. Så skönt! När vi gymmat klart åkte vi till Flamingo där vi hört att det skulle hållas en moonlight market, vi kikade runt lite på marknaden men parkerade oss sedan vid den egentliga anledningen till att vi var där. Från Tamarindo hade foodtrucken Perfect Burger kommit. Vi som nu annars nästan enbart äter gröt, sallad, ägg, tonfisk och bönor njöt som aldrig förr av varsin burgare med karamelliserad lök, sauterade svampar och timjanmajonnäs. Något säger mig att det kommer bli en måndagstradition.

Tisdagen startades med ett gympass, följt av jobb och sedan solnedgång. Med oss hem denna kväll fick vi Tessa och Marcella. Tillsammans kollade vi på Harry Potter och dödsrelikerna (Tessa ser filmerna för första gången) i vår säng. Erik och Marcella somnade efter halva. Mysig kväll.

Även onsdagen, alla hjärtans dag, startade med ett pass på gymmet, jobb på eftermiddagen och sedan solnedgång på Penca med Tessa, rödvin och choklad. Tessa hade varit hemma hela den här dagen, med bara sig själv och sina tankar, vilket resulterade i ett långt blogginlägg som man kan läsa här. Innan man läser det ska man veta att hon förlorade sin pojkvän i en överdos för mindre en ett år sedan. Det var skönt att få sitta en stund med henne på stranden.

När vi sedan lämnat av henne hemma åkte vi till en restaurang som heter el castillo där vi lyssnade på country och åt middag. Väldigt mysigt avslut på dagen.

Igår startade vi dagen som vanligt, uppe tidigt, gröt till frukost, kaffe i solen, lite plugg och skrivande innan vi tog oss till Playa Penca där vi mötte Linda och Clint för några timmars volleyboll. Kommer absolut bli någonting vi kommer fortsätta med mycket framöver! Vi spelade ute på stranden när solen stod som högst på himlen och gjorde the rookie mistake att inte smörja in oss. Ingen av oss tänkte på att det var längesen vi var ute i solen under prime time. Snacka om att våra elever skrattade åt oss sen.

Idag sitter vi här, röda som tomater, sovit med vår aircondition på minusgrader och kroppen pulserar av träningsvärk och huden svider av soltrött hud. Men, det är fredag och ikväll ska vi på fiestas i Brasilito. Livet är bra.

Det ni ser här på näst sista bilden är den godaste kokoskaksbollen som skapats. Finns på en speciell affär här och är himmelsk. Lever efter att en sån om dagen är bra för magen.