Jag har saknat motivation så himla länge. Enda sedan min bror dog för snart två år sedan har hela min värld varit upp och ner vänd. Jag orkar mindre, skrattar mindre och har inte alls samma typ av energi och motivation som jag en gång hade.

Ofta tänker jag på vad jag måste förändra för att orka mer, vad jag måste göra för att bli gladare. Jag vet ju att det finns många nyckelhål, jag hittar bara inte nycklarna. Ofta handlar det om att jag tar hand om mig själv för dåligt. Jag kan, när jag känner mig nere, låsa in mig i något rum någonstans och ödsla en hel dag med att slötitta på en film och när dagen är över har jag ännu mer ont i huvudet och är ännu ledsnare än vad jag var innan.

Jag har länge vetat att jag vill så himla mycket saker. Jag älskar att träna. Jag älskar att skriva. Jag älskar att gå upp tidigt på morgonarna för att få en lite längre dag. Alla de sakerna ger mig energi, men de är också saker som kräver motivation och disciplin. Och jag är inte alltid så duktig på att lyssna på mig själv, även fast att jag vet att jag ofta har rätt.

Jag har som en trotsig spärr som säger: jag orkar inte. Till nästan allting. Saker som ska vara roliga blir jobbiga och det kräver en ordentlig kraftansträngning för att jag ska ta mig ut på den där promenaden eller tvinga ner mig själv i soffan för att skriva det där jag tänkt på så länge. Men varje gång det är gjort är jag som en helt annan människa. Sprudlande av energi.

I förrgår fick jag en överdos av både energi och motivation efter att jag fått alla fina mejl, där människor tackade mig för vad jag gjorde och skrev, beskrev mig som modig och inspirerande och att det gav de hopp att veta att det fortfarande finns människor som jag där ute. Det är för mig ganska stora ord. Och de landade väldigt långt in. Och jag tänker göra det mesta av den uppskattningen.

Och sen så kom det här, som jag skrev om, med min kompis då. Han heter förresten Wille. Vi som tänker starta ihop det här projektet. Med början idag. Min hjärna gick på helspänn och tänkte frenetiskt hela dagen igår och nu är idén nästan färdigslipad och jag är så jävla exalterad. Det kommer att bli så himla bra och jag tänker ta hjälp av många av er, helst alla, på massa olika sätt. Var beredda på det. Under de uppkommande två veckorna tänker vi sätta allt i rullning, så håll utkik. För vi kommer behöva er hjälp.

Vi är unga och vi är många och vi är framtiden. Vi är naiva och vi är hoppfulla och vi är dom som ska rädda världen. Vi är dom som har möjlighet och kan förändra och jag är en som tänker ta täten. Jag hoppas att ni är med mig.